Gemenskap - på egna villkor

Sociala relationer har en central plats i de allra flesta människors liv. Tanken med trygghetsboende är att det ska bjuda in till en social samvaro för alla som vill.

Trygghetsbostäder är en så kallad mellanboendeform som överbryggar glappet mellan vanligt boende och särskilda boenden. Det är en boendeform som har tillkommit som ett alternativ för att ge äldre personer, över 65 år en möjlighet till större gemenskap och mer trygghet. 

Här fokuserar vi på det sociala hållbarhetsarbetet. Vill du läsa mer om var Eidar har Trygghetsboende, storlekar och hyresnivåer, särskilda anpassningar så klicka här. 

Även som äldre är det viktigt att man upplever att man fortfarande kan påverka sin livssituation. Här fyller trygghetsboenden en viktig funktion, en mötesplats för att utveckla och stärka sociala nätverk och en möjlighet till att vara aktiv och delaktig.

Att ha tillgång till ett socialt nätverk högt upp i åldern anses kunna bidra till ökad hälsa och livslängd. Forskning visar att när man känner att man har kunnat återerövra sitt liv, att vara någon, ha en roll, så blir man mindre sjuk och fördröjer sjukdomsförlopp och motverkar utanförskap och nedstämdhet.

Allt fler äldre kommer att vara aktiva högre upp i åldrarna vilket är viktigt för att kunna åldras som en fullvärdig samhällsmedborgare. 

- För många handlar det om att få återerövra sitt liv, säger Pernilla Karlsson som är Trygghetsboendevärd och socialpedagog.

Hon beskriver att mycket av det som man har förlorat kan man återskapa, när anpassade förutsättningar ges. Som äldre kanske man inte längre kan köra bil till exempel och på grund av funktionsbegränsningar inte kan ta sig utanför staden. 

- När vi ordnar en bussresa så handlar det om mer än gemenskap. Det handlar om att ta del av det som pågår i världen. Att se den där utställningen, känna havsdoften, besöka platsen man velat komma till eller vad det kan vara som lyfter oss som individer och som samhöriga i en gemenskap. Att återerövra sitt liv och sina möjligheter.

• Trygghetsboendets verksamhet arbetar utifrån ett socialt förebyggande arbete som bedrivs kontinuerligt och långsiktigt.
• Personalen ska samverka med de personer som bor där.
• Verksamheten ska verka utifrån de boendes behov och önskemål.
• De boende ska ha tillgång till en gemensamhetslokal.
• Det ska finnas personal som ger stöd till enskild och grupper.
• Skapa aktiviteter utifrån önskemål.
• Det ska finnas möjlighet att äta gemensamma måltider.

Sjöman, revisor, hemmafru, lärare eller sjuksköterska

Ofta ses pensionärer som en homogen grupp, än som de individer de faktiskt är. Det är fler skillnader än bara personligheten, andra viktiga faktorer som också att påverkar är, utbildning, ekonomi, kulturell bakgrund och familjesituation. Här har vi en grupp människor som har varit med om en enorm utveckling inom många olika områden, Några föddes när radion startade sina sändningar på 20-talet, andra av har växt upp under andra världskriget, alla var de med när Tv:n introducerades.

De har inte bara varit med om en enorm utveckling, de var pionjärer som bröt ny mark, här finns klassresenärer, den första tonårsgenerationen, de som uppfann pop och rock, de som stod på barrikaderna och protesterade mot Vietnamkriget. Deras kunskap och erfarenhet är en tillgång och en källa för att förstå deras behov.

Åldersmässigt så ryms två generationer, vilket också kommer att ställa krav på aktiviteterna. Här ska vi skapa aktiviteter som passar alla. Samtidigt ska varje enskild person ges utrymme för att stärka sin livssituation. Detta sker utifrån ett individuellt perspektiv och de egna resurserna, så att en känsla av sammanhang uppstår. En spännande utmaning, det gäller att ha ett öppet förhållningsätt, både till det som har varit och det som är här och nu.

De här grupperna har inte valt varandra frivilligt utifrån att de har samma bakgrund eller intresse, de har valt varandra utifrån ett behov av en social mötesplats. Vissa skulle säga att det är ingen skillnad mot att ha ett arbete. Men en viss skillnad kommer ändå att uppstå, dessa personer kommer att ingå i ett nätverk i ”sitt hem”. Här kommer man att bo och verka i en gemenskap på samma plats som hemmet, vilket också kommer att ställa större krav på den enskilde. Grannarna kommer att förhoppningsvis bli bekanta och vänner, ett stöd i vardagen. Trygghetsboendet kanske är den enda livsarenan som finns kvar i livet, vilket kommer att göra att denna gemenskap blir desto viktigare men också desto skörare.

Fyra trygghetsboenden – en gemenskap

Under 2019 gick verksamheten från att vara två trygghetsboende till att bli fyra. Hur strukturerar man upp verksamheten för att det ska fungera? Genom att använda sig av tre frågeställningar kan en målbaserad verksamhet byggas upp och utökas efterhand.

• Vad?
• Hur?
• Varför?

Här handlar det om att se på verksamheten ur mikro-, meso-, och makronivå. Genom att använda sig av olika nivåer kan man binda samman de olika enheterna till en. Med hjälp av en målbaserad verksamhetsstrategi kan man utöka verksamheten och lägga fokus där det behövs. Målet är att alla boendena ska få samma förutsättningar, men utifrån sin grupps behov. Här är det öppet för alla att samverka i den mån man själv vill. Detta kan göras både inifrån som utifrån cirkeln.

• Individen – vad finns för intresse?
• Gruppen – starta upp verksamheter på boendet utifrån gemensamma intressen.
• Cirklar – här är det ett gemensamt intresse som är fokus. Detta styr vilka som kommer att delta i gruppen. Här bjudas alla in att delta, intresset styr och inte var man bor. Detta skapar både nya arenor och nya nätverksband.
• Alla boenden – Alla bjuds in till de gemensamma träffarna, detta för att skapa ytterligare en arena att tillgå. Afternoon tea är ett exempel på en gemensam fest, man träffas, umgås över en bit mat och musik som underhållning. På denna nivå ligger också våra gemensamma resor som också har som uppgift att stärka och binda samman grupperna till en enhet.