Tillsammans kan vi göra skillnad!

Förr var psykisk ohälsa något man pratade tyst om. Idag är det annorlunda. Statistik från Folkhälsomyndigheten visar att drygt 40 procent av Sveriges befolkning, 16 år och uppåt, upplevt psykisk ohälsa.

Det kan vara allt ifrån ångest, ensamhet som skapar nedstämdhet, begynnande demens, ätstörningar, självskadebeteende, tvångstankar/tvångssyndrom till missbruk, kraftig nedstämdhet, schizofreni och psykos. Det är inte alltid lätt att upptäcka när någon lider av psykisk ohälsa, om det inte är allvarligare och mer synliga symptom.

Som granne kan du göra skillnad och våga bry dig! Har du reagerat över något av följande?

• din granne avskärmar sig och går sällan eller aldrig ut
• du noterar en väldig röra i grannens lägenhet
• din granne har problem med sin hygien
• din granne verkar glömsk och virrig
• din granne är högljudd, trots att du misstänker att hen är ensam hemma
• din granne får sällan eller aldrig besök och verkar nedstämd eller överdrivet pratglad när ni möts
• din granne verkar ofta nervös och förvirrad

Detta kan vara tecken på till exempel demens eller på psykisk sjukdom, där det är viktigt att din granne får hjälp för att må bättre.

Våga bry dig!

Gör en orosanmälan till Socialtjänstens mottagningsgrupp, 0520-49 58 00 eller kontakta Eidars Bosociala avdelning på 0520-877 00 och berätta om din oro. Personalen har tystnadsplikt och berättar inte vem som kontaktat Eidar.

Källor: 1177, Mindoktor.se, depression.se, demenscentrum etc.

”Var och en som får kännedom om eller misstänker att ett barn far illa bör anmäla detta till socialnämnden.” Socialtjänstlagen 14 kap 1c"

Att anmäla sin oro över ett barn till socialtjänsten kan av många ses som en sista utväg men för barnet kan det vara den enda vägen till hjälp. Ju tidigare socialtjänsten kan ingripa och erbjuda skydd och stöd desto bättre.

I Sverige är det förbjudet för föräldrar och andra vuxna att slå ett barn. Trots det har nästan vart sjunde barn någon gång blivit slaget av en vuxen. 

Oavsett om ett barn försummas, kränks, misshandlas fysiskt, psykiskt eller sexuellt så ger det ofta allvarliga känslomässiga och psykiska skador. Om du misstänker att ett barn far illa, våga bry dig! Prata med barnet och försök ta reda på hur barnet har det. Visa att du ser, bryr dig om och vill hjälpa.
Och kom ihåg, ditt modiga samtal till socialjouren kan förändra eller rädda liv.

Om du vet eller misstänker att ett barn far illa:

• Vid akut oro ring 112 polisen. Då kopplas även socialtjänsten in.
• Kontakta socialtjänstens mottagningsgrupp, telefon 0520-49 58 00 och gör en orosanmälan. Du kan rådgöra med socialtjänsten anonymt.
• BRIS – Barnens Rätt i Samhället. Vill du ha hjälp av eller rådgöra med Bris, ring till BRIS vuxentelefon om barn 0771-50 50 50. Alla vardagar klockan 9-12.

BRIS - BARNENS RÄTT I SAMHÄLLET

Bris är en av Sveriges största barn- rättsorganisationer som varje dag kämpar för ett bättre samhälle för barn. Med barnkonventionen som grund stöttar BRIS barn i utsatta situationer, mobiliserar samhället och påverkar beslutsfattare för ett samhälle där varje barn känner till sina rättigheter och där barnets rättigheter tillgodoses.

Är du under 18 år och mår dåligt?

Ring BRIS på nummer 116 111. Du ringer anonymt. Samtalet är gratis och syns inte på telefon-räkningen. På hemsidan bris.se finns chatt, mail och forum där du kan få hjälp.

Alla har rätt att bestämma över sitt eget liv, älska vem man vill, bestämma över sin egen kropp och sina drömmar. Mänskliga rättigheter och barns rättigheter är allas rättigheter. Ingen får kränka dig, hota dig, slå dig eller tvinga dig att göra något du inte vill göra. Det är förbjudet. Det finns hjälp att få. Svenska samhället är skyldig att stötta och skydda dig oavsett vem du är och var i landet du bor.

Våld finns i många olika former. Det måste inte handla om fysisk misshandel. Här listar vi de vanligaste formerna av våld i nära relation:

Fysiskt våld
Det kan handla om slag, sparkar, örfilar, kraftiga knuffar, strypgrepp och användande av tillhyggen och vapen.

Psykiskt våld
När våldsutövaren till exempel hotar sin partner att man ska slå eller tvinga sig på den sexuellt eller hotar att ta livet av sig själv, sin partner eller partnerns barn eller föräldrar. Det kan handla om att hindra partnern att trösta sina barn eller hindra denne att söka vård för dem eller sig själv. Den som utövar våld kontrollerar och bryter ner sin partners personlighet genom att använda nedsättande och kränkande ord.

Materiellt våld
Den som utövar våld kan förstöra familjens saker, partnerns ägodelar och barnens leksaker. Våldsutövaren kan särskilt välja ut saker som är viktiga, för att hota, kränka och såra. Det kan även handla om saker som partnern behöver för att få sin vardag att fungera, som en bil eller mobiltelefon.

Ekonomiskt våld
Våldsutövaren kontrollerar familjens ekonomi, där partnern måste be om pengar till inköp. Det kan också vara tvärtom, att partnern får betala för allt nödvändigt medan våldsutövaren använder sina pengar till nöjen och investeringar.

Sexuellt våld
Den som utövar våld kan bland annat kräva av sin partner att få ha sex eller tvinga partnern att utföra förnedrande sexuella handlingar. Det kan även handla om våldtäkt samt våld riktat mot bröst och underliv.

Från och med 1 juli 2018 säger lagen att sex måste grundas på samtycke. Detta innebär att den som blivit utsatt för sexuellt våld inte uttryckligen måste ha sagt nej för att det ska räknas som en brottslig handling. Det är vanligt att bli tyst, stelna eller inte säga något för de som blir utsatta för sexuellt våld och att man inte kan säga emot även om man vill.

Digitalt våld
Våldsutövaren skickar till exempel hotfulla mejl/sms eller sprider rykten på sociala medier. Det kan handla om att kapa sin partners Facebook- eller Instagramkonto, att ladda ner en app till mobilen som kontrollerar var personen befinner sig, för att alltid ha koll. Digitalt våld är särskilt vanligt bland unga.

Tänk också på att:
En person som har en funktionsnedsättning kan vara beroende av sin partner för att klara av vissa saker i vardagen. Exempelvis om man har svårt att förstå, se, höra eller gå. Om partnern lämnar den funktionsnedsatta partnern ensam, trots vetskapen om behovet av stöd och hjälp, handlar det om en allvarlig kränkning och en våldshandling.

Det finns ett stort antal personer i landet, oftast flickor och kvinnor, vars frihet och möjlighet att leva som andra kraftigt begränsas av hedersförtryck.

I Trollhättan finns det hjälp och stöd för den som utsätts.

Resurscentrum mot hedersrelaterat våld och förtryck stödlinje 0520-49 68 08,

www.trollhattan.se/startsida/omsorg-och-hjalp/vald-i-nara-relationer/heder/

www.hedersfortryck.se

POLIS/AMBULANS
112

TROLLHÄTTANS STAD
Socialtjänstens mottagningsgrupp, 0520-49 58 00 (orosanmälan, stöd och råd)
Socialjouren (kväll och helg) 0522-69 47 44

Enheten mot våld i nära relationer, 0520-49 54 00

Resurscentrum mot hedersrelaterat våld och förtryck Fyrbodal, 0520-49 68 08

STÖDLINJER
Välj att sluta, 020-55 56 66
(för dig som riskerar att skada den du älskar)

Kvinnofridslinjen, 020-50 50 50
(gratis och syns inte på telefonräkningen)

BRIS - Barnens rätt i samhället, 116 111
(gratis och syns inte på telefonräkningen)

MIND - självmordslinjen, 90101

EIDAR
Bosociala avdelningen, 0520-877 00
(råd, stöd och hjälp till rätt instans)